Det går inte att ta fel på att hösten närmar sig med stormsteg när man både ser och känner hur kylan biter i kinderna.
Trots detta så går vi vår vanliga promenad på en halv timme, för det har vi bestämt att göra i stort sett varje dag, Det är bara att klä sig för att möta hösten, vilket vi inte har rutin på, eftersom vi under
många år har lämnat det här och åkt till sydligaste Spanien där det är varmt och skönt. Som det nu har blivit så får vi anpassa oss efter omständigheterna. I morgon skall jag in och bli opererad i mitt knä, så jag hoppas att slippa ha så ont i fortsättningen och kan vara med och spela Gotland runt-tävlingen i maj 2017, men Marianne får tyvärr dras med sitt onda, även om det tidvis verkar bli lite bättre.
Nåväl, hösten har sina fördelar också, naturen antager så vackra färger och björkarna blir gula på bara några dagar.
Äppelträden dignar av frukt, för det är inget vidare intresse att ta reda på äpplena i vårt område.
Man fascineras hela tiden av kontrasterna i färg hos olika träd.
Idag hade Marianne en av sina bättre dagar med lite mindre ont i ryggen, så vi ringde till "gamla" vännerna, Gerd och Ingvar Holm som Marianne inte träffar så ofta (Marianne känner dom sedan 60-talet) och Ingvar och jag spelar golf tillsammans rätt ofta.
Hur som helst så blev det då äntligen att vi träffades hemma hos familjen Holm i Laxne, där kaffet var framdukat.
Det ser både lite charmigt och trevligt ut när våra fruar är ute och går med sina rollatorer, vilket är en av de bästa sakerna som finns när man inte är riktigt stadig på benen.
Familjen Holm har en helt fantastisk tomt med egen brygga och fantastisk sjöutsikt, men man funderar väl lite på vad slags husdjur
dom har. Här är den och den var mycket vänlig och hade inte särskilt bråttom heller. En bra vakt så inga tjuvfiskare kommer in på tomten. Tack för en trevlig eftermiddag Gerd och Ingvar.
Så var då nästa avslutningstävling till ända. Det var vänskapsserien,
en tävling i matchspel, (som jag f.ö. var med och startade för 15 år sedan) Tävlingen har spelats med en hemma och en bortamatch varje sommar, mellan Gripsholms GK, Mälarö Skytteholms GK, Huvudstaden Rikstens GK och Salems GK.
I år, liksom förra året vann vi från Gripsholm, så man kan tänka sig att de övriga är revanschsugna. Grattis till er alla som deltagit.
Nu är det som sagt avslutningarnas tid i alla möjliga golfturneringar som varit under sommaren, som t.ex att vi hade en avslutningstävling på Orresta golfklubb i onsdags, där lyckades jag att komma på delad förstaplats med 74 nettoslag.
För min del var det trevligaste att jag lyckades vinna order of merit i nämnda tävling, således vann jag två av sommarens deltävlingar och här delas priset ut av ordförande i SPFs lokala förening.
Klockan är bara 05:30 på morgonen när jag blir väckt av att någon krafsar bort täcket, följt av en blöt nos i ansiktet och en glad, svansviftande och oförskämt morgonpigg hund kräver att få sin morgonpromenad.
Det är bara att pallra sig upp, klä på sig och ge sig ut i den ännu inte helt ljusa morgonen, vilket är fantastiskt när man väl kommit ut
och ser hur den vackra höstmorgonen med gulnande lövträd och den stilla flytande ån utanför huset speglar naturen.
Orsaken till allt detta är att vi ibland har hand om Bosse Wesths fina hamiltonstövare Jack, vilken älskar att undersöka varenda grästuva vi passerar och han kan stå en lång stund och bara titta ut över ett öppet gärde för att eventuellt få syn på en hare som han
är specialiserad på att jaga. Det är i alla fall en helt fantastisk sällskapshund och vi har mer än gärna hand om honom då och då.
Nu närmar sig hösten och det betyder att den ena avslutningstävlingen efter den andra tar vid inom golfen.
Idag var det avslutning för Gripsholms veteransektion och det var en slaggolftävling med "kanonstart" Själv spelade jag inget vidare, utan jag blev en bit ner i prislistan och utan pris.
Efter tävlingen blev det raggmunk och fläsk i restaurangen, samtidigt som prisutdelningen startade.
Här följer ett par bilder av nämnda prisutdelning, som leddes av Bosse Westh och Sten Torneus
Tyvärr hade jag glömt min kamera så jag får nöja mig med bilderna från telefonen, vilket är långt ifrån bra.
Så var det då dags för goda vännerna Kerstin och Tommy att starta sin resa med husbilen ner genom Europa. Denna gång verkade dom inte ha några tider att hålla så det får väl ta någon eller några månader att komma ner till sydspanien. Vilket njutningsfullt liv!
Deras första stopp på resan var i alla fall ett besök hos familjen Söderberg i Åkers Styckebruk så Tommy och jag gick en golfrunda på Gripsholms GK
medan Kerstin stannade och höll Marianne sällskap under tiden.
Efter det så lagade gästerna till en alldeles utmärkt god middag som dom bjöd på. Nästa förmiddag fortsatte dom sin resa, så vi önskar en skön tid till er båda.