666

Så var det dags för en ny tävling på Sherry Golf som på den här dagen bjöd på en blåsig historia, men ändå rätt behaglig temperatur, 16 gr.

Jag var runt på banan och tittade på de olika spelstilarna, för det är

 verkligen individuella stilar, speciellt bland oss pensionärer, som t.ex. här kan man ju undra vad Kerstin och Håkan hade så roligt åt.

 Här ser vi när Tommy gör par på hål 14 som är avskytt av de flesta.

 Eftersom det var så blåsigt så samlades man i restaurangens inglasade del som nästan är utomhus, med sina stora växter, fast i krukor.

 När så alla var samlade fick vi äntligen se flaggan gå i topp och som vanligt betydde det att dagens prisutdelning närmade sig.

Visst är den Spanska flaggan vacker och speciellt i samband med

 Playagolfs prisutdelningar, där den alltid hyllar oss.

 

Eftersom det var s.k. 6+6+6-tävling så blev lagens poäng ganska höga som t.ex. vinnarlagets poäng på 71. Laget bestod av Eva Hed, Leif Tapper, Mona Mattsson och Peder Pettersson, vilken i sitt segertal hyllade sina medspelare  och själv sade han att han bara var med för att kratta bunkrarna, där hans boll hamnade hela tiden.                                         

Med endast en poäng mindre, d.v.s. 70, togs andraplatsen hem av den gamle räven Björn Bäckberg, den förtjusande Inger Tapper, den precis nyanlände Björn Axelsson och Nisse Hult, vilken inte ville vara med på bild. Grattis alla övriga också.

Vit by

Nu verkar det som om vädret har stabiliserat sig till en mycket mer
normal nivå för att vara på dessa breddgrader, sol och blå himmel.

 Eftersom vi har Mia och Sören här en vecka så skall vi hinna med

 så mycket på kort tid. Dagens begivenhet blev en utflykt till Arcos
de la Frontera, som sägs vara "drottningen" av Andalusiens vita byar. Det finns massor av sevärdheter såsom den pampiga San Pedro-kyrkan och Castillo de Arcos som byggdes på 1500-talet t.ex.

 Det går mängder av vackert stenlagda gator kors och tvärs, upp och ner så det är en ren fröjd att vandra runt på dessa smala gator.

 Högst beläget ligger Castillo de Arcos beläget precis på kanten av detta stup. Jag har kunnat läsa mig till att Arcos blev självständig stad år 1010, alltså för mer än tusen år sedan.

 Intill den stora kyrkan finns det en restaurang som också ligger på stupets kant, här skålar Mia och Sören i whiskey i solskenet.

 Det passar väl bra att denna höjd också nyttjas av s.k. falkenerare, vilka jagar med olika rovfåglar. Den här dagen hade vi tur som kom vid just den tid man kunde beskåda fåglarna i viloläge.

 Håll med om att det är mycket pampiga djur som förmodligen är vana att flyga över dessa vida vidder och jaga.

 Om man är försiktig så är djuren oerhört vänskapliga och ägaren visade med stolthet hur även främmande människor kunde handskas
 med dem. Här håller jag en berguv och en tornuggla.

 Marianne samsades med samma fåglar som jag gjorde.

 Sören fick kela lite med berguven, på huvudet vet jag inte vad det är och dessutom en sibirisk pilgrimsfalk.

 Mia fattade tycke för den ståtliga berguven som hon fick att visa sitt vingspann, vilket var imponerande.

Av Mias min att döma så gjorde nog fågeln något mer än att bara sitta och vara vänlig.

Min födelsedag

 Den 18:e januari 2015 blir en dag att minnas, inte bara för att jag fyllde år och även fick besök av yngsta sonen Sören och hans sambo Mia. Det var också en dag som jag aldrig varit med om
vädermässigt heller. På morgonen vaknade man av att det var en rytande storm och regnet öste ner så att stranden låg öde var inte så konstigt.

 Vi bestämde oss för att göra en utflykt till grannstaden Chipiona, vilket inte var några problem. Vi "turistade" lite och sedan satte

 

regnet fart så vi tog oss in på en tapasbar för att det eventu-

ellt  skulle sluta att regna men det tilltog i stället alltmer så vi bestämde oss för att åka hem igen, men då började äventyret:

 När vi kom till Costa Ballena så blev vi stoppade av polisen som talade om att vägen var oframkomlig så vi vände på vägen och

 gjorde en "U-sväng" in till urbanisationerna i Costa Ballena, vilket visade sig vara ett misstag för där var översvämningarna totala så vi

tvingades köra på trottoarerna som är lite högre än körbanan och det var nog tur för på vägen såg vi t.o.m någon bil som såg ut att flyta med vattnet. 
Hur som helst så blev kontentan av det hela att vi lyckades ta oss genom vattenmassorna med vatten upp i höjd med dörrarna och fick ta en rejäl omväg - tillbaka till Chipiona, vidare till Sanlucar och därefter genom ganska mycket vatten till rondellen mot Rota.
Efter vägen stod det en del bilar, men vi chansade trots att det inte fanns en chans att se vägen p.g.a. vattenflödet, men som tur är vet jag var vägen går.
Vi kom i alla fall hem helskinnade och torra.

Årets första

Playagolfscramble i strålande väder. Hörde på spanska nyheterna i morse att det är varmast i Europa här för tillfället.

 Håkan beundrar den här driven och hoppas att den skall räcka till att användas vid nästa slag.

 Här blir det birdie på 14:e efter Christinas fantastiska inspel, Gunilla sänkte sedan slag 2

 På samma hål, 14:e, som det är roligast att titta på, blev det ytterligare en birdie som Oswald satte efter Leffes inspel.

 Här börjar nu gästerna, tillika spelarna att samlas i väntan på prisutdelningen.

 Varmt, varmt i solen och trivseln verkade vara på topp och äntligen

 gick även flaggan i topp för att hylla två fantastiska resultat, se själva.

 Nåväl, för dagen jätteförkylde Peder höll som lagledare ett vackert segertal där han blygsamt hyllade sina medspelare. Grattis till 63,3. Priset bestod av en inblick i och även tillagning av en kulinarisk spansk 3-rättersmeny hos PILAR, som även är Rotas turistchef.

En liten bit efter, men ändå jättebra spelat kom laget ovan, visst ser dom förvånade ut, men spelar man bra skall man stå på prisplats.

2015

Ja, nu kan vi skriva 2015 och hoppas på att det verkligen skall

 bli som på den här bilden - ett riktigt gott nytt år. Själv får jag väl säga att 2014 för min del varit ett bra år, inga speciella krämpor eller sjukdomar. Första fyra månaderna var vi ju här i Rota och man kan nog inte ha det bättre. Tänk bara alla dessa underbara människor som kommer hit som gäster till Playa golf. Kanske var det lite kallt i februari men vad gör väl det, för i mars och april var det som svensk sommar. 
På tal om svensk sommar så var väl det den bästa som jag minns.
Min egen golfsommar var nog den bästa på länge vad gäller tävlingar och detta fantastiska väder vi hade, blir svårt att slå.
Åter tillbaka till Playagolf i oktober och här ser man ju alltid fram emot den kommande säsongen, med vad den har att erbjuda.

 Nyårsaftonen var solig men ganska kylig och förberedelserna för kvällen blev ganska lugna. Det var nästan alla gäster som hade

 samlats till en rätt enkel nyårsmiddag på den populära asiatiska restaurangen ZEN.

 Nyårsstämningen kunde inte ha varit bättre på vilket annat ställe som helst. Följande åtta bilder får tala för sig själva.......

 Strax före tolvslaget samlades man för att skåla in det nya året på PLAZA de ESPAÑA som brukligt är varje nyårsnatt. Som du kan se så är ju inte alla direkt sommarklädda för temperaturen närmade sig säkert neråt 10-gradersstrecket

Hur som helst så önskar jag er ETT MYCKET GOTT NYTT ÅR