Turistade

Nu är det slut på golfspelandet för den här gången och idag passade vi på att åka till lite "turistfällor" inte för att handla utan vi hade inte hunnit se allt häromkring ännu, så vi gjorde en rundresa.

 Vi hade talat så många gånger att vi skulle fotografera det som vi 

 kallar "storkbyn" för där är det ett storkbo i toppen på varenda träd, säkert 30 - 40 stycken

 Nästa mål blev den lilla charmiga byn CARVOEIRO med alla sina barer och restauranger, där allt kostade turistpriser, så när vi gått omkring och tittat lite i turistshoparna så var vi också hungriga.

 Vi åkte till ett ställe som vi varit på några gånger, det ligger i fiskebyn FERRAGUDO och som av en slump så blev det fisk med potatisgratäng till lunch. Lite udda kombination kanske, men gott.

 Efter det så bar det av till PONTA DA PIEDADE där det är byggt kilometerlånga träbroar runt området, så det var inga problem för Marianne att gå med sin rollator där.

Så här års börjar den riktiga blomstertiden här och lupinerna blommade överallt efter dessa gångvägar.

På den här platsen går alla gångvägar som på en högplatå och det är så vacker utsikt vart man än går.

Varmt som f--n

 Dagens tävling, som är den sista för mig under den här vistelsen, spelades på en ohyggligt kuperad bana som heter PINTA PESTANA. Greenerna var ganska snabba men svåra, för dom lutade åt alla håll, m.a.o. var dom konvexa.

 Mina medspelare var två oerhört trevliga damer, Britten och Kerstin och min granne Anders. Tjejerna hade spelat banan så många gånger så dom kunde alla svårigheter, som dom tacksamt nog delade med sig till oss.

 Tävlingen var uppdelad i A-klass och B-klass, vilken jag spelade i och det gick över förväntan, nämligen hamnade jag högst upp på prispallen, mycket tack vare den trevliga stämningen i bollen.

Det här olivträdet är det äldsta i Europa, det är 1770 år enligt vad forskningen kommit fram till genom den s.k. kol 14 metoden. Det står på 18:e hålet, en bit från green, där kan man snacka om ålder.

Kärt återseende

 Idag var vi bjudna hem till "gamla" vännerna Gerd och Kjellåke som bor i Portimao. Lite kaffe och kakor som aptitretare innan vi tog en promenad till deras favoritrestaurang, en engelsk sådan med alla sorters mat som tänkas kan.

Detta var nog den bästa lunchrestaurangen som vi besökt under tiden vi varit i Portugal och de grillade revbenspjällen som jag tog var alldeles excellenta. Deras halvportioner som vi tog var säkerligen större eller i varje fall lika välfyllda som normalportionerna på alla andra ställen. Tack för en fin dag Gerd och Kjellåke.

Långt bort

Igår spelade jag en singeltävling på en bana som heter SALGADOS golf och som en del säger att här får man inget scorekort utan ett sjökort som passar denna bana bättre.
Tävlingen spelades i ytterligare en dag med storm och då är det ju lätt att räkna ut att resultaten blev ganska usla. Själv spelade jag bort 6 st. bollar och det är inte vanligt.

1.                       Björn Lundmark                    77

2.                       Jan-Inge Jönsson                   82

3.                       Leif Olofsson                          83

4.                       Per Söderberg                        87

5.                       Bo Petersson                          88

6.                       Gert Nilsson                           88

7.                       Nils Jönsson                           88

8.                       Per Stattin                              89

9.                       Lennart Pettersson                90

10.                    Bo Nilsson                                90

11.                    Mats Ahde                               96

12.                    Göran Nilsson                         107

13.                    Ulf Westerberg                       DNF

14.                    Valter Turesson                      DNF

15.                    Gunner Lejman                              DNF

Alto Pestana

 Gårdagens singeltävling spelades i storm, men för övrigt fint väder på ALTO PESTANA. (Bilderna är kopierade från google bilder)

 Jag minns inte att det var så mycket vatten, för jag spelade på samma boll hela banan, förutom att den försvann på 18:e och ingen såg vart, för vi hade solen i ögonen.

Jag undrar hur det hade gått om jag hittat min boll på sista hålet, för nu blev jag 2:a bara en poäng efter vinnaren. Andrapriset var en vanlig flaska vin samt en 1och halvliters vin som dessutom var förpackad i kartong. Någon sade att det var ett oerhört fint vin, men för mig smakar allt vin ungefär lika. Nåväl, jag får vara nöjd med andraplatsen i alla fall.

1.	Knut Forvik - hcp 11,1	30
2.	Per Söderberg - hcp 22,6	29
3.	Nils Jönsson - hcp 18,3	26
4.	Christer Dahlberg - hcp 9,2	26
5.	Anders Örtelius - hcp 18,9	25
6.	Carsten Bengtsson - hcp	24
7.	Lars Syren - hcp 17,6	24
8.	Lars-I Sandqvist - hcp 16,7	23
9.	Anders Linköp   hcp 18,2	23
10.	Leif Olofsson - hcp 9,9	22
11.	Mats Ahde - hcp 23,0	22
12.	Mats Andersson - hcp 16,7	20
13.	Olle Gremark - hcp 12,7	19
14.	Kjellåke Wahl - hcp 16,7	17
15.	Leif Hansson - hcp 10,0	16
16.	Bo Nilsson - hcp 26,8	16
17.	Sven-Erik Lidén - hcp 7,6
18.	Göran Nilsson - hcp 27,0

Armod

 Det verkar som detta ödsliga landskap bara väntar på att bebyggas, för i fjärran kan man skönja viss bebyggelse

 Förresten här har det börjats på ett bygge men sedan verkar det som att man övergivet det och så ser det ut på många platser häromkring.

Men mitt i all bedrövelsen så kan man se att samhällsfunktionerna fort farande hålls intakta, för här har man satsat på högteknologiskt material vad gäller brandförsvaret.
Förresten vet jag inte om jag bara skriver enbart för mig själv, för jag får aldrig någon kommentar numera.

Rekord

 Idag måste jag ge all min heder åt Marianne som har satt nytt rekord vad gäller att promenera. Det blev faktiskt en mil, sånär som på 200 meter. Visserligen blev det ett par vilopauser, men det hade

 gällt vem som helst. Vi startade strax före kl.11 och kom hem kl.15. Vi hade dessutom inte någon enkel väg att gå utan det var en del riktigt branta backar till vi kom fram till bilden ovan.

 Vilka oerhört fascinerande vyer uppe i detta höga klipplandskap

 Marianne tyckte att även jag skulle vara med på en bild

 På toppen hade dessa människor funnit en fin plats för sin picnic med OK utsikt.

Hela den kuststräckan visar upp dessa genombrutna klippor, så det går även någon slags turistbåtar som t.o.m. åker inne i grottorna.

partävling

 Igår var jag själv spelledig, men vi åkte i stället till SALGADOS för att se när våra vänner Monika och Håkan kom i mål uttröttade men ganska nöjda med sitt spel.

 Man säger att det i alla fall är mera luft än träd där man spelar, men som det ser ut här så vete väl sjutton om det är det.

 Här är banans vaktpost, som stod vid gångvägen där man går in till klubbhuset. Vi satt så att vi såg den och en del människor fick passera, men somliga fick sig ett bett i benet.

Här är det vinnande paret som jag inte vet vad dom heter, men på tävlingarna här får endast de tre eller fyra första pris som är väl tilltaget i stället för att dela ut en massa småpriser till många.