julbad

 Söndagen den 27:e december, en vanlig mellandag. Förmiddagen bjöd på mycket låg nivå på vattenståndet i havet här utanför.

 Det var dessutom riktigt rejäla vågor så stranden låg rätt öde.

 I stället tog man en promenad bort till båthamnen där det skall hållas en speciell jultradition här i Rota.

 Evenemanget var väl bevakat av stabila polismän både på land och även i båtar i vattnet. Det fanns till och med ambulanser som väntade på kajen.

 Nåväl, nu till den verkliga orsaken till allt föregående: En massa orädda människor skall kasta sig i det, enligt mig, iskalla havet och simmande ta sig över från fiskkajen till färjeläget.

 Man fick i alla fall se en hel del olika simsätt för att undvika allt för stor avdrift från den tänkta sträckningen i de kraftiga vågorna.

Hur som helst så kunde ambulansen återvända till sin bas tom från simmare den här gången. Vad jag menar med iskallt hav är en vattentemperatur på c:a 18 grader.

tradition

 Julafton, solen strålar på sitt allra bästa humör och folk börjar samlas på Costa Ballenas 9-hålsbana för den årliga julaftonstävlingen som är kombinerad med en frågetävling, där det ligger en skriven fråga på varje tee. Det är alltid en lagtävling och lagledaren i varje boll ansvarar för att både frågor och spel noteras.

 Som vanligt är också den här förtjusande tomtan på plats, så man innan start blir försedd med både glögg och olika sorters kakor, varefter tävlingen kan starta.

 Här på terrassen utanför restaurangen samlas man varefter man spelat färdigt, för lite svalkande dryck ock eftersnack med jämförelse av spelresultaten. Mitt lag kom i alla fall på delad andraplats. Frågeresultaten fick vi inte nu, utan det blev till kaffet efter julmiddagen.

 Traditionen säger också att julmiddagen skall vara på La Dolce Vita, jag vet inte för vilket år i ordningen.

                                        Krögarparet Therese och Luca

 Det här julbordet är säkerligen fullt i klass med ett svenskt dito, med allt vad det innefattar, såsom skinka, janssons frestelse, revbensspjäll, köttbullar,olika exotiska sallader, inlagd gurka, sillsallad, ägg med stora räkor och mycket mera gott. Framför allt så hade Helene och John gjort ett alldeles lysande jobb tillsammans med Therese och Luca för att det skulle se så aptitligt ut som möjligt. Jag skulle inte ha velat byta det mot något annat julbord, varken i Sverige eller någon annanstans.

Ursäkta den lite suddiga bilden, men jag kunde inte låta bli att dokumentera hur Therese och Luca dansade i köket.
Tack alla inblandade för en oförglömlig julafton!

Härliga Rota

 Varje kväll tar vi våran vanliga kvällspromenad som i regel börjar på den fantastiska strandpromenaden, som här just i solnedgången,

 Just i dessa dagar är ju det mesta upplyst och går i julens tecken, som här på Plaza España. Den här tiden är det inte så mycket folk i rörelse, men bortåt 21-tiden börjar folk samlas på restaurangerna.

Vi går hemåt, ofta genom de tjusiga små gränderna med sina blommor som faktiskt vattnas och sköts av kommunen.

liten promenad

Vi tog en promenad på lördagsförmiddagen, men det var så fint väder så både förmiddagen och en stor del av dagen gick.

 Nu har det varit vindstilla och väldigt varmt en längre tid så vi undrar varför det ändå är så stora vågor och det dånar om dem dygnet runt.

 Man tröttnar aldrig på att promenera på stranden och se hur vattnet påverkas av ebb och flod hela tiden.

 På tal om stranden, så är här en bild av hur nya "los Patios" sakta men säkert växer fram.

 När vi senare kom in mot stadens centrum så möttes vi av en något mystisk parad, men det gick inte att ta fel på barnens glädje.

 På en vagn, dragen av en jätteren som var gjord av tyg, så satt självaste jultomten och vinkade åt barnen, vilket troligtvis väckte förväntningar hos dem.

snart jul

Årets julutsmyckningar på staden är lite annorlunda än det brukar

nostalgi

Det här inlägget är från november 2006. Då, när vi åkte som gäster så bodde vi alltid på Dunas y Luz och den här terrassen vill vi gärna minnas. Då tror jag lägenheten hette 2G.

 Vad jag vill minnas så var det fint väder hela den månaden, eller har jag möjligen förträngt om det var lite regn då och då. Men som synes var det i alla fall en strålande dag då det här kortet togs.

 Det här var första gången som jag var uppe i den vita byn Arcos De La Frontera, där jag tjusades av den fantastiska utsikten och hur den här restaurangen var byggd längst ut på ett stup.

 På den tiden var man medlem på endast en golfklubb och vad jag minns så fanns det endast  Sherry och Golf el Puerto. Det fanns inte heller det utomordentliga Pay and Play-kortet som vi har idag.
På tal om Golf el Puerto så fanns den här sagolikt vackra olivträdet utanför klubbhuset, men det försvann efter några säsonger, vi vet inte om det flyttades eller bara förstördes.

 Vi valde alltid vårt medlemskap på Golf el Puerto, vilket de flesta också gjorde. Eftersom alla var samlade på samma ställe så var det endast tävlingar där också. Det var något som kallades "månadens golfare" där man spelade fyra tävlingar och var det någon form av order of merit, så till slut blev en segrare och den här månaden blev det undertecknad.

  

en vanlig dag

 Jag kan inte låta bli att förundras över utsikten från vårt nuvarande boende. Dagen är den 5:e december och den här bilden togs vid 8-tiden en mycket vacker soluppgång.

 På eftermiddagen ser det ut så här på stranden, lite övergivet.

Strax efter kl. 18:00 går solen ner på årets kortaste dagar.

matematik

Häromdagen spelade vi en fantastiskt rolig golftävling på Costa Ballena Golf Club. Det kallades för multiplikationsgolf så det var en lagtävling, denna gång bestod lagen av äkta makar.
Tävlingen gick till på följande sätt: Man bildar lag med sin äkta hälft, man spelar poängbogey, men man spelar inte i samma boll, så den ena visste inte hur den andra hade spelat förrän det var dags för redovisning. Parets poäng multiplicerades hål för hål, så det gällde att man åtminstone fick en poäng och inte noll att multiplicera med sin partners resultat. 

 Dagens vinnare hette Ulf och Greta Bagewitz, vilka hade osannolika 94 poäng. Här sitter dom på var sin sida om Lillemor.

För oss som inte var lika framgångsrika var det ändå en tröst att vi träffades på den utomordentligt trevliga kolgrillsrestaurangen Las Tinajas som verkligen kan tillaga helt fantastiska rätter, så ingen går därifrån varken hungrig eller missnöjd. Tack Gill och Bosse att vi fick vara med.