torsdag 12 maj 2016

Gotland

 Med åldern så kommer ju krämporna, vilket inte går att komma ifrån. Det är ändå lite svårt att acceptera när man i stort sett alltid varit frisk. Just nu är Marianne hårt drabbad sedan i januari då hon skadade ryggen. I stället för att det normalt sett blir bättre, så verkar det som om hon bara blir sämre. men hon är vid gott mod och hoppas att det skall vända snart.
 I vanliga fall brukar jag åka till Gotland den här tiden på året för att spela den roligaste golftävling jag vet, nämligen: Golfa Gotland Runt, en tävling som spelas fem dagar i sträck. Eftersom läget är som ovan så har jag ställt in mitt deltagande i år, så man får leva på minnen, t.ex. förväntan att komma iväg när man väntar på att komma ombord på färjan och äventyret skall börja.
 Det mest tragiska med att inte komma iväg är att vi går miste om att få träffa våra kära vänner Gunn och Bengt som så frikostigt
har upplåtit ett hus åt oss den här veckan under ett flertal år. De bor så fantastiskt fint alldeles nära Visby Golfklubb och man kan inte annat än att njuta av tillvaron.
Man får som sagt leva på minnen av tidigare år, till och med här på När Golfklubb, vilken jag personligen har haft lite svårt att komma överens med p.g.a. alla enbuskar där mina bollar ofta hamnade.
Bästa minnet från själva tävlingen var 2014 då jag blev trea.        Men skam den som ger sig, kanske 2017 blir ett bättre år för oss.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vi saknar er och har redan bokat in er för 2017 Kram Gunn o Bengt

olovsdotter sa...

Låter inte så kul att läsa om att Marianne inte känner sig bättre. Inte kul att se er resa till Gotland gå om intet. Men, ett bra beslut att ni ser till hälsan i första hand, den är i alla väder viktigast. Om en vecka startar vi vår resa mot just Gotland (Fårö). Vi skall först till Sthlm en tur och tänkte då stå på Långholmen.
Vi får höras om ett tag, i början av juni!
Massor av styrkekramar till ER båda!